Det finns ett talesätt som säger ”Ju fler kockar desto sämre soppa” Om det platsar på den här listan, det vet jag inte. Däremot inser jag ju mer jag lär mig om detta och det är att ska man planera för en finansierad utveckling och vill ha hjälp via riskkapital, då ska man leta efter så få som möjligt. Hellre en enda riktigt rik riksfinansiär än åtta mindre rika personer. Desto fler som är inblandade i projektet, desto större slitningar kan förekomma och det gäller i stort sätt vad som helst när fler än en är inblandad. Denna ensamma investerare som får ett ensamt utrymme är det också enklare att ha en dialog med och det är enklare att denna ensamma riskkapitalist bedömer hur han ska se på framtiden och eventuellt satsa ännu mer pengar om han märker att det ger den avkastning som han önskat. En annan viktig detalj som jag också påminns om är att dessa riskkapitalister hellre ska vara privata än de eventuella statliga organisationer som man också kan ta hjälp av.